Näver, I said. NÄVER!

Idag var jag på Stadsteatern. Inte för att se någon tråkig teater, utan för att träffa mamma...som skulle på en tråkig teater. Anyway, i rulltrappan på väg upp händer följande:

En man, typ 80+ ställer sig precis bredvid mig. Av någon anledning antar jag att det är en gammal granne (? the mind works in mysterious ways) så jag hälsar käckt, varpå han försöker PUSSA mig!

Stopp. Ta här ett andetag och inse hur vidrigt det faktiskt känns: en åttioplussare som försöker tvånglas! Han försöker få sina russinläppar att möta mina icke-russinläppar!!! Mössa hade han också. Fatta, äckligt! Inte mössan då, utan han.

Här någonstans börjar jag inse att det knappast är någon gammal granne utan bara någon gammal. Poletten trillar verkligen ner när han frågar om han får bjuda på middag, bara han och jag.

Ska ta en dusch till nu.