Snart, snart så ska vi äta indiskt - tjejerna och jag. Men först har jag typ 1,5h att fördriva och hur gör man det på bättre sätt än att sova.
Fönstret öppet för att få in lite frisk luft, samt oljudet från all trafik och - icke att förglömma - skolkidsen och lärarna som är tillbaks med trutarna spetsade efter en hel sommar av ledighet.
Sen har vi min kära granne som för ljud som låter som att han doktors-inspekterar väggarna. Ni vet, som när läkaren slår med sin lilla "hammare" på knäna för att kolla reflexerna. Men här är ljudet konstant. Kooonstant!
Så, i denna lugna miljö lägger jag nu ner mitt huvud för att vila bort hungern en stund. Peace out!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Skrikande fåglar och skrikande ungdjävlar är tamejfan det mest enerverande ljud man kan höra i hemmets lugna vrå. Nästföljt av hälgångare, borrmaskinsfetischister och tvångsmässiga-slå-igen-dörren-så-hårt-jag-bara-kan-grannar. Glömde jag något?
I somras var jag fast besluten att slå ihjäl en måsunge som skrek 10-12 timmar per dygn - företrädesvis mellan 02-10 på natten/morgonen och som bodde snett utanför mitt sovrumsfönster på granngården. Trodde jag var ensam om att hata denna fågel - men icke - det hade tydligen bildats måshatargarden bland grannhuset och en dag kom miljöförvaltningen och hämtade måsungen i bur. Vågen! High-five. Busvisslingar och applåder. Slutet gott, allting gott.
Ha ha, vågen - den gamla godingen! Kan väl även lägga till grannar som är så fulla att de försöker ta sig in i någon annans lägenhet till din lista. Lyckligtvis var det inte min lägenhet, utan jag kunde i lugn och ro betrakta spektaklet från tants titthål.
Skicka en kommentar