tisdag 8 april 2008

Officiellt

...så är jag nu 42 år. Jag har 2 barn, bor i förorten och har aldrig tid för mig själv. Jag springer runt som ett skållat skinn för att passa upp på man och barn så till den milda grad att jag skalat bort ett viss mått av vetande och logiskt tänkande hos mig själv.
Bland dessa finns de tekniska sakerna. Jag har bekvämt nog fallit in i att min man sköter allt tekniskt och själv står jag hellre och skvallrar med resten av grannskapets kärringar över häcken. Nämner någon något som är digitalt så skrattar jag bara och viftar avväpnande med handen "Äh, jag är ju inte så teknisk jag! Tur att jag har Göte!"


JAG HITTAR INTE RADERA KNAPPEN PÅ MIN NYA MOBIL!!! HALLÅ! DET GÖR LIVET VÄLDIGT BESVÄRLIGT!!!! JAG KAN INTE SKRIVA SMS LIKSOM!!! och dessutom, den jag tänkte ringa och kolla med - nähä! då finns inte det numret med på SIM-kortet utan bara på gamla telefonen. Jag ger upp. K-a-p-i-t-u-l-e-r-a-r.

1 kommentar:

Anonym sa...

Haha.. du är tokig!!! %-)