En av mina favoritstunder på julafton är i Karl-Bertil Jonssons julafton, då en man får japanska servett-päronringar i julklapp och hans barn roar sig med att trä dem på hans näsa. Det är något i detta jag tycker är otroligt komiskt. Kanske främst för att mitt ex-häng och jag brukade skämta om att mannen var hans pappa... Som fick servettringar trädda på nosen.
Nu, i nya Cheerios reklamen, får en sovande man bli en referens till denna scen. Han ligger i godan ro och sover, när han får en Cheerios-ring på nosen. Is it a sign? En hälsning till Karl-Bertil?
Det kan omöjligt vara så vanligt att få ringar på nosen, kan det?
3 kommentarer:
Säg inte det. I Cheerio's förlovade land är det "Yes, We can!" som gäller:
NOSRING Check: √
NOSRING Check: √
NOSERING Check: √
NOSRING YECK: √
(förlåt - nu kommer jag aldriiiig mer kunna äta Cheerios)
Fast den som sett K-B-J's Julafton kan inte glömma den scenen du beskriver. Där har vi återigen "Bli glad för det lilla" . Jag blir också rörd - det måste vara den renaste och ärligaste glädjen.
[Notera Niezzes filantropiska drag.. ;) ]
Ååå, den sista var verkligen vidrig. Den liksom sitter fast i intorkat snor.... Uuuäääh!
"Men vi kan köra utan skydd. Barn är alltid så söta.
Skicka en kommentar