Just nu ligger det en hinna av sorg över mig och tårarna rinner när jag skriver det här. En kompis till oss, en kompis från förr som Latin King skulle sagt, har skadat sig ordentligt i en bilolycka.
Voltat ett antal varv med bilen och sen kastats ut ca 9 meter.
Lyckligtvis så har han kommit ur koman men än är det för tidigt för att säga hur det kommer bli. Jag är inte den som brukar be till Gud, men ikväll tror jag bestämt att jag behöver göra det. Han behöver allt stöd och hjälp han kan få just nu.
Vi har så fina minnen tillsammans, jag, syrran och han. Vi åkte snabbt på hans DT (det årets modell, fett fancy) och hemma hos oss var den enda platsen han kände sig trygg. Där åt vi pyttipanna och myste och han kom ifrån det mindre trevliga området han bodde på. Nä, nu tror jag att jag måste låta tårarna rinna fritt en stund.
Vi hörs imorgon. One love!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar