Dagens

Sockan berättade så FINT om sin å mannens LOVESTORY att jag blev helt tårögd idag.
blinkade såklart febrilt för att inte bli påkommen och förstöra min tuffa image, men det var för sent.
Då var det lika bra att torka tåren som killade i ögonvrån & spill the beans: jag ÄLSKAR när folk berättar kärlekshistorier, hur de träffats och konstiga kärlekssaker som har uppkommit under förhållandet. en gigantisk favorit är självklart:
-hej. det är KÄRLEKSPOLISEN! kom hit!

vem kan neka liksom??

har tråk-städat under kvällen. skulle slänga JJ's gamla Spiderman-ballong, som svävat 10cm över golvet ganska länge nu men som ja inte kunnat göra mig av med ändå: Han är 2,5år och tror att jag är Eva Longoria. Eller kanske att hon är jag, skitsamma. Jag vet såklart att det är ganska far off the truth, men ändå. Det är bara en sak som räknas här: jag är 29. jag har precis fått den finaste komplimangen jag nånsin kommer att få och den har jag fått av en 2,5-åring!!! hoppa?
han har lockit hår och kallar mig omväxlandes för EMMON eller MOMMON. särskilt det sista låter som en afrikansk kvinna. HUR skulle jag kunna slänga hans ballong?! min älskling!

idag var det i alla fall dags. innan det ser ut som nån typ av loppis här inne.
MOGEN som jag är drog jag självklart i mig sista innehållet i heliumballongen och sjöng de få rader jag kan av "jag vill ha en egen måne" så det dånade i hallen. SKRÅLADE. (jag återupprepade alltså refrängen ett flertal gånger, nåt annat kunde jag inte).
tills jag insåg att nån gick förbi utanför. dörrarna är tunna som papper.
eftersom jag bor själv är det ju inte svårt för nån annan att räkna ut vem mongot var. den SKYLDIGA. så länge som det inte var min grammy-vinnande granne så är det OK.
fast jag sjunger GRYMT bra på helium. så de så.